Jag tror att denna blogg använts i fel syfte. Jag har skrivit så mycket känslor och tanker som egentligen inte borde stå här. Det har blivit till en känslosida inte en blogg där jag berättar om saker som hänt under dagen eller så. Jag ska nog börja skriva ner mina känslor på andra ställen istället.

Men det bara blir så att det kommer hit, man sitter här ensam framför denna jävla skärm och tankarna kring allt kommer. Jag analyserar och grubblar kring allt som hänt och sen kommer alla känslor fram, vilket jag skriver ner här på bloggen. Känslor som jag inte visar eller berättar. Jag döljer allt med ett leende, jag vill inte visa utåt det som finns inne i mig. Jag tar ett steg bakåt och gräver ner mig själv i det istället för att ta tag i problemen. Jag vet inte vad som är rätt eller fel av det?

Jag är nog rädd för att säga det jag känner och tycker så istället håller jag det inne och sedan kommer det ut i bloggen utan att någon vet vem det egentligen riktar sig åt. Jag är för feg för att säga det och försöka lösa det, för jag är inte stark nog att stå på mig om mina åsikter utan det slutar bara med att jag själv säger att det är mitt fel alltihopa. Men är det alltid mitt fel? Jag är för svag för att tro på att jag har rätt, att mina känslor och tankar är dem rätta. I bloggen kan jag skriva det jag tycker utan att någon kan säga något annat om det, eftersom ingen vet vem det handlar om. Då är mina känslor och tankar dem rätta och ingen kan säga emot mig och får mig att ändra mig och ta på mig skulden.

Förlåt att jag inte säger när något känns fel alla gånger, men nu vet ni orsaken.
Jag är för osäker och ni kan lätt köra över mig, där sitter min rädsla.
Jag ger mig för lätt eftersom jag är så osäker och aldrig tror att jag har rätt emot er andra.
Ni kanske tycker att det är en dålig ursäkt till allt, men det är sanningen. Dumt av mig att inte säga något, men ni som känner mig väl vet hur jag är. Svårt att ändra på men jag jobbar med det. Förlåt


Helgen


I Fredags var det Tranan, som jag egentligen inte hade sån stor lust att gå på, men med tanken på att det är sista gången som jag går med mina lite yngre vänner på ett tag så kändes det som att jag borde gå. Det är trotts allt bara 19 dagar kvar tills jag blir 18 år och då kommer jag inte gå en enda gång på T-tranan, eftersom jag hatar det.

Det var lite struligt med vart vi skulle vara före, blev inte som vi hade pratat om från början men det löste sig:) Jag fick komma till Clara där Ewe och massa andra brudar var. Jag kan bara säga er det, sköna brudar och otroligt snälla:) Tack för en mycket trevlig förfest brudar, den kommer jag att minnas:)

Väl inne på Tranan var det inte så där super skoj, men med alla snälla männiksor så vart det faktiskt rätt så skoj på dansgolvet, där vi stod hela kvällen;)


Det vart inte så mycket sömn denna natt utan jag kom i säng sent och upp tidigt, eftersom min dag skulle tillbringas i Gävle:)  Lite seg så där på morgonen så fick jag så klart stressa mig iväg till tåget. Jag had inte kläder efter väder utan jag hade det jag tyckte var snyggt, Vilket inte var så himla smart gjort av mig. -15 grader visade termometerna och tåget var försenat i en halvtimme.

Fick sällskap av Emelie som tur var både i väntan på tåget och sen under tågresan:) Vi pratade en massa om allt möjligt. Tack för sällskapet och för en skön pratstund:)

Framme i Gävle mötte jag mina söta vänner som jag saknat så MIkaela och Nilsson, gick med dem en sväng men sedan bar det av upp till Söder och till min lägenhet. Jag fick faktiskt besök som jag väntat på ett tag nu:P

Tack för en förklaring, det var skönt att höra hur allt låg till.
2 timmars pratstund och det behövdes, Tack:)

Gick på stan en snabbis igen och köpte en klänning åt Katrin och sedan julklapp till Lina min kära klasskamrat:) Vi gick sedan till tåget och åkte  mot Ljusdal, i Bollnäs klev även Ewe på som skulle följa med mig och Mikaela till Ljusdal:) Vi var barnvakt till super söta Lovis på 4 år:) Vi hade jätte mys med att leka kuragömma och sedan mys i soffan:) Dock blev Lovis dålig och åkte hem men vi fick träffa henne på morgonen när vi vaknade igen:)

Tack för en super mysigt kväll och dag Mikaela, Ewe och Lovis:D